Du kanske redan jobbar med SEO eller åtminstone känner till begreppet sökmotorsoptimering. Bra! Det är nämligen en förutsättning för att fler ska hitta din webbplats.

När du själv söker efter något på internet så kan svaret dyka upp överst i listan eller kanske en bra bit ner så du får scrolla en stund. Hamnar det högt upp så har någon varit bra på sökmotorsoptimering, Search Engine Optimization, eller SEO som det kallas. Sökmotorerna på nätet är kalibrerade för att hitta vissa saker och presentera bästa möjliga resultat för den som letar. Om du har en färgbutik och har lagt upp en webbsida för ”Nisses färg AB” så räcker det inte för att hamna högt i sökningar. Du måste jobba aktivt med din sajt. Grundläggande är att ha ett bra och relevant innehåll. Tänk på att de ord du tror att folk använder när de söker förekommer i rubriker och ingresser, men även i beskrivningen av bilder och länkar. Något som också är viktigt är Meta-texter; korta berättelser (max 65 tecken) som beskriver innehållet på varje specifik webbsida, vilket visas i sökmotorn. Skriv dem gärna med en Call to action, som kan få sökaren att klicka sig vidare in på sajten. Att dessutom få andra att länka till din sajt gillas också av sökmotorer, vars existens enbart går ut på att hitta det mest relevanta för den som söker.
När du har gjort allt detta så räcker det väl? Nej, så enkelt är det inte. Du behöver ständigt mäta och analysera trafiken på din sajt och skruva kontinuerligt på innehållet. Om du gör detta och har tålamod, så kommer du se din sajt klättra allt högre upp i sökordstoppen.

Artificiell intelligens (AI) är många saker. Att vi ska få robotar som helt kan imitera den mänskliga hjärnan ligger fortfarande en bit bort. Många av de tjänster du använder dagligen i mobilen har en släng av snäv AI men framför allt har generativ AI kommit på bred front.

Den enklare typen av AI kan dra slutsatser av datainsamling, analysera stora datormängder snabbt, förstå språk, lösa vissa problem och kommunicera. Det brukar kallas snäv AI och handlar alltså inte om att efterlikna den mänskliga hjärnans beteende. De flesta söktjänster har någon form av AI i botten. När du får tips på musik i din streamingtjänst, när ditt fotoalbum gör särskilda samlingar eller du använder ett översättningsprogram, så använder de sig alla av någon slags AI.

Idag är det emellertid en annan form av AI som är på allas läppar: Generativ AI, ibland kallad stark AI. De flesta av oss använder GPT-tjänster (Generative Pre-trained Transformer), där Open AI:s ChatGPT brukar vara den mest omtalade. Generativ AI har som syfte att efterlikna den mänskliga intelligensen på ett övergripande sätt och lösa olika typer av uppgifter, till exempel svara på frågor, hjälpa till med programmeringskod och framställa bilder.

Det är enkelt att förstå fördelarna med AI utifrån ett marknadsföringsperspektiv för att kartlägga målgruppers beteende på nätet. Samtidigt skapar ny teknik ofta debatt i början, i det här fallet inte minst för att man kan använda AI för att generera bilder. AI-tjänster måste också tränas på något för att kunna fungera och då hamnar vi i upphovsrättsliga frågor.

Alla har väl upplevt webbsidor eller appar som är otydliga eller svårjobbade? Då har vi blivit utsatta för dålig UX, eller på ren svenska; en usel användarupplevelse. Något som genomtänkt UX-design råder bot på.

Användarupplevelsen (UX eller User Experience) handlar om hur personer interagerar med och upplever en produkt, ett system eller en tjänst. De allra flesta företag eller organisationer vill att deras webbsidor, appar eller system ska vara lätta att begripa och använda. Risken är annars uppenbar att användaren väljer en annan lösning som är enklare att förstås sig på. Idag är vi bortskämda med snabba, intuitiva gränssnitt och strukturer som är logiskt uppbyggda när vi söker den information vi vill ha. Därför läggs idag mycket resurser på UX design. Särskilt när nya system eller produkter ska tas fram, så behöver en UX designer vara med redan från start. Men det kan lika gärna handla om att ta in UX-experter för att förbättra befintliga webbstrukturer.

Många tror att UX design handlar om att vara grafiskt tydlig, vilket så klart är viktigt, men det handlar än mer om att förstå hur personer kommer använda produkten eller tjänsten. Alla är olika, med varierande nivå av användarvana, läsförståelse, tålamod och beteende. En god UX design hittar kompromisserna som fungerar för den stora merparten.

Ska besökaren på din webb eller din app trycka på köpknappen, ladda ner en fil eller börja prenumerera på ett nyhetsbrev? CRO, eller konverteringsoptimering, är sättet att få dem dit.

Konverteringsoptimering, eller CRO, kommer från engelskans Conversion Rate Optimization. Att konvertera i det här sammanhanget betyder att få användaren av din sajt eller tjänst att göra det du vill att hen ska göra. Att ha en tjusig webb med fina bilder, rätt produkter eller smarta menyer kanske inte räcker? CRO är en process för att kartlägga beteenden och mönster. Se det som en skattkarta där X är det som du vill få användaren att göra och tänk sedan ut hur man lättast hittar dit och agerar rätt. Ofta har du redan en webb eller app som av olika anledningar inte riktigt levererar det du hoppats på. Att konstatera hur flödena fungerar, och analysera dem, är en del av CRO-arbetet. Varför stannar besökaren på ett visst ställe utan att gå vidare? Varför lämnar besökaren innan avslutat köp? Vad behöver förtydligas eller kanske tas bort? Vilka trösklar måste sänkas för att uppnå önskat resultat? Ett vanligt sätt att jobba med CRO är så kallade A/B-tester. Enkelt förklarat; man gör två versioner av en webbsida och mäter sedan hur besökarna har navigerat sig fram och agerat. Här kommer du få mängder av intressant data. Att få relevant data om hur dina kunder använder din plattform är avgörande för att du ska kunna uppnå dina affärsmål.

De flesta konsumenter vill göra bra och miljömedvetna val. Därför är det extra viktigt att ditt varumärke verkligen håller vad det lovar annars blir det lätt vilseledande.

Greenwashing betyder krasst att ditt varumärke eller din produkt låtsas vara mer hållbar än den egentligen är. Vi ser exempel på detta hela tiden, helt enkelt eftersom miljö och klimatfrågan idag är en av de viktigaste på agendan. Och självklart vill många företag och organisationer visa att de tar ansvar och står för en grönare framtid. Att deras attraktiva produkter och tjänster dessutom innebär ett bra miljöval. Men det är lätt att ta i för mycket. Blir du granskad, och det visar sig att dina insatser inte håller måttet, eller värre, att du faktiskt skönmålar din verksamhet – då kan du vara illa ute om du blir granskad. Många är nog inte ens medvetna om att de ”grönmålar” sin verksamhet. Man kanske bara vill lyfta en miljösatsning som man gör, men glömmer bort att det finns andra delar som inte är särskilt hållbara. Det bästa tipset är att vara transparent och ärlig. Fundera igenom vad du vill förmedla och vad du kan stå för. Vill du slå på stora trumman och rida på den gröna vågen, se då till att din produkt verkligen kan synas i sömmarna. Både media och konsumenter idag är betydligt bättre på att genomskåda greenwashing än för tio år sedan.

Får du plötsligt riktade budskap för trädgårdsredskap i din mailkorg? Kanske för att du sökt efter någon liknande produkt på en webbsida nyligen? Då har du sannolikt drabbats av marketing automation.

Automatisk marknadsföring, marketing automation, är ett sätt att identifiera potentiella kunder för att kunna välja vilken information som ska nå dem och när. Ju mer relevanta erbjudanden desto bättre. I ett system med marketing automation samlar du den data som din potentiella kund lämnar efter sig, till exempel på din webbplats. Vilka länkar har hen klickat på? Vilka sidor har varit mest besökta? Det blir en kartläggning som gör att du snabbare kan få besökaren att faktiskt köpa din produkt eller tjänst genom att ha rätt erbjudanden kopplade. I ett sådant verktyg kan du sedan segmentera olika kundgrupper, skicka nya budskap, skapa register, mäta resultat, göra uppföljningar och mycket mer. Och det är bara början. Om du lyckas nå nya kunder vill du såklart behålla dem också och fortsätta bygga en relation genom fortsatt smart kundkommunikation.

Digital transformation är precis vad det låter som; något som går från analogt till digitalt. Det har pågått länge och pågår fortfarande överallt i samhället.

Många produkter, tjänster och branscher har genomgått en digital transformation. Förmodligen de allra flesta, men i varierande utsträckning och olika snabbt. Det handlar inte bara om att många hellre läser nyheter digitalt än i en papperstidning. Det kan också uppstå helt nya produkter och tjänster ur de nya, tekniska förutsättningarna som ständigt utvecklas. Eller att tekniken i sig gör redan digitala tjänster ännu bättre och mer användarvänliga. Som att scanna räkningens långa OCR-nummer med mobilen. Samtidigt är digital transformering mer omfattande. Som organisation eller företag räcker det kanske inte med att digitalisera vissa produkter eller att bygga en bättre webbshop. Det handlar även om hur vi som kunder plötsligt, ofta oberäkneligt, ändrar våra beteenden och förflyttar oss in i en digital värld där det gäller för dig att hänga med. Musikbranschen är ett av de tydligaste exemplen där användarna var långt före i sin digitala transformering än skivbolagen.

För att inte hamna på efterkälken, och snart vara bortglömd, behöver du vara lyhörd, snabbrörlig och förstå dina kunder. De kommer inte ha något överseende med att du är långsam i svängarna när deras beteende redan förändrats. Att satsa på den typen av digital kompetens och kunnigt ledarskap är en hygienfaktor för att lyckas idag.

Att korsposta, som på engelska kallas Cross posting, handlar om att återanvända samma innehåll på flera olika plattformar.

Det är i sig inget nytt att samma kampanjer syns i olika kanaler för att fler ska se ditt budskap. Fördelarna är många. För mindre varumärken och organisationer med begränsad budget är det tidsbesparande och kostnadseffektivt. Du kan ta ditt budskap och innehåll och få ut det på Twitter samtidigt som på Instagram eller TikTok. Det finns emellertid en del saker du kan behöva tänka på. Format är en sådan. Vissa plattformar föredrar en typ av fomat på din bild eller video, medan vissa föredrar något annat format. En del sociala medier är mer textbaserade, medan andra föredrar bilder och rörligt material. Även längd på videoinnehåll kan spela roll. Ibland kanske inte ditt budskap ska korspostas på alla sociala medier eftersom de alla har lite olika målgrupper. Viss kan en person vara både på TikTok och Twitter, men det kan ändå vara en god idé att fundera på om budskapet är rätt för plattformens huvudsakliga målgrupp eller behöver justeras något. Kanske måste man inte göra något helt nytt, utan bara ändra vissa delar i tonaliteten? Det finns också en risk att ditt budskap nästan uppfattas som spam om det dyker upp precis överallt. Som så ofta finns det fördelar och nackdelar med allt.

Ibland behöver vi människor lite hjälp på vägen för att göra val som kanske förändrar vårt invanda mönster. En knuff, vilket nudge betyder på engelska. 

Nudging handlar om att förstå hur människor tänker och göra det lättare att välja rätt. Många val görs nämligen av gammal vana. Det är också en anledning att det är viktigt att ha ett starkt varumärke. Du köper det du känner igen. Coca Cola är kanske ett av de bästa exemplen. Men är det alltid ett bra val bara för att det är bekant? Du kanske har en smartare och mer hälsosam dryck som du vill få dina kunder att välja? Inom kommunikation kan du underlätta kundresan och ”knuffa” dina kunder i rätt riktning. Inte tvinga dem eller översälja något, snarare ge dem bra alternativ och argument innan beslutet ska fattas. Det bygger i sin tur på att du behöver ha koll på dina kunders beteendemönster och sätta in din knuff vid rätt tillfälle. Vill du få dina kunder att konvertera då kan olika verktyg inom nudging vara en bra grej att jobba med. Inte minst på webben.

Ett headless CMS hanterar ditt innehåll så att det kan publiceras i valfri miljö

Ett CMS (Content Management System) använder de flesta idag för att skapa webbsidor, till exempel WordPress som är ett av de vanligaste. CMS är kort sagt ett webbverktyg där du kan visa all den information du vill med hjälp av olika mallar och inom vissa givna ramar. Samtidigt går utvecklingen snabbt framåt och många vill få ut samma information i andra kanaler och på andra plattformar. Där kommer ett så kallat Headless CMS in i bilden. Liknelsen är att den grafiska presentationen av din information är ”huvudet” och ”kroppen” representerar själva innehållet. Det betyder att ett Headless CMS låter dig distribuera innehållet över vilken frontend du än väljer. Du kan integrera ditt innehåll i alla system, programvaror eller webbplatser. Det gör innehållet återanvändbart, oavsett vilken kundupplevelse du är ute efter idag eller vilka kanaler som dyker upp imorgon. Enkelt förklarat; du låser inte in ditt innehåll på en speciell plattform, vilket betyder att ett Headless CMS låter dig distribuera innehållet över vilket “huvud” du än väljer.