Kent Andersson, vd och projektledare på Lennandia, reflekterar över AI begränsningar och varför mänsklig kreativitet och känsla fortfarande är svåra att ersätta.
Jag kan bli tokig på olika AI-assistenter. Klassiska frågor, som till exempel att räkna ut saker, att bygga en avancerad Excelmall, skriva programmeringskod, söka fram fakta om hur man ska göra olika saker eller sammanfatta de viktigaste punkterna i någon fråga i en avtalstext är sällan ett problem.
Men testa att be AI-assistenten om förslag på en intresseväckande rubrik. Det går inte. Det blir ointressant, tråkigt eller fantasilöst – eller alla tre på en och samma gång.
Och om du ger en sarkastisk kommentar på ett resultat från AI-assistenten svarar den oftast lika glatt och artigt.
AI är en förkortning för Artificiell Intelligens, vilket på svenska borde heta AKI eftersom vi talar om kognitiv intelligens. Kognitiv intelligens är tydlig, logisk och kompetent. Men saknar känsla.
En människa har både kognitiv och emotionell intelligens. När vi kommunicerar med en AI-assistent svarar den artigt och vi kan lätt tro att den har känslor. Det har den inte.
Det görs försök och finns en del tjänster som försöker etablera något inom AEI (mitt eget uttryck för att markera skillnaden mellan kognitiv och emotionell intelligens). I min bransch finns tjänster som kan mäta publikens reaktioner på exempelvis olika versioner av en reklamfilm. Genom att via en kamera analysera ansiktsuttrycken går det att fastslå vilka delar av filmerna som publiken reagerar på, om blicken fastnar på ett visst objekt och vilket engagemang de olika versionerna skapar.
Men innan dagens AI-assistenter också blir AEI-assistenter och kan ge känslomässigt kompetenta svar återstår väldigt mycket.
Länge leve den emotionella intelligensen!
Emotionell intelligens kan lyfta din kommunikation
Fyll i formuläret så skickar vi mer information. Skriv kort under Meddelande vad du främst är intresserad av.